An example search has returned 50 entries
’Abe’ yistiní hazhóó’ógo ni’ ninishtłeeh ńt’éé’ nááłhęęsh.
ice.cream carefully stop 3-1-stop.carry.I past 3-fall.P’Ayóo łį́į́’ shił naalgeed diní, ’ííshją́ą́shį́į́ díí łį́į́chogii bikáá’ dah ńdaah!
very horse 1-with 3-buck.CI 3-2-say.NI lets.see this stallion 3-on up 2-sit.I’Áłtsé da’ííyą́ą́’ ’áko shį́į́ ’índa hooghandi nákai.
first 3.eat.P until then only home.at 3.pl.return.P-ni
Béésh ’áłts’ózí bee ’atsidí bee ’aháníłne’.
wire hammer 3-with 3-1-beat.Pbik’ídazhdeezdiz
pl-3DO-4dpl-wrap.it.around.it.PBéésh ’áłts’ózí bee ’atsidí bee ’aháníłne’.
wire hammer 3-with 3-1-beat.Pdajishóóh
pl-3DO-4dpl-brush/comb.it.Idajitł’ó
pl-3DO-4dpl-weave.it.Ideiilyį́į́’
pl-3DO-1dpl-melt.it.(snow).PDibé ła’ yóó’ ’íínilgo k’adę́ę ’e’e’aahgo ch’ééh bíká naanááshwoł.
sheep some away 3-1-lose.P-GO almost evening in.vain 3-after 1-run.around.PDichinísh doodaii’ dibáá’ísh jinízin?
hunger-Q or thirst-Q 3-4-want.NIDiné bikéyah bikáa’gi łáhágóó ninádahałtį́įh łeh.
Navajo 3-land 3-on-at a.few.places areal-rain.I usuallydizhdínóołkał
3DO-4-start.to.herd.them.(animals).Fstart to herd them (animals), 4th person
bookmarkDzi’izí bikee’ náásxis nít’éé’ bił daalkaałí baa’íí’á.
bicycle 3-tire 3-3-turn.Prog past nail 3-into-3-extend.NPDziłgóó ’o’ooldee’ yę́ę ná’ooldah.
mountain-to 3-go.pl.P past 3-return.pl.Idínółkaad
3DO-2dpl-start.to.herd.them.(animals).Istart to herd them (animals), 2nd person dual
bookmarkDíí jį́ Nida’iiníísh ’áko shį́į́ nihich’į’ nida’iilyé, ya’?
today Friday then.maybe 1pl-toward 1pl-payment.I QHa’át’éegishą’ nich’ah nííní’ą́?
where-at-Q 2-hat 3-2-set.down.SRO.PHa’át’íí biniinaa náníldzid?
what 3-cause 2-fear.IHa’át’íísh nizhé’é nayiisnii’?
what-Q 2-father 3-3-buy.Phaa yit’é (hait’é), haa yit’éego (hait’éego)
hadadiiltééł
pl-3DO-1dpl-carry.him/her.up.out.of.something.Fcarry him/her up out of something, 1st person plural
bookmarkhadajizgeed
pl-3DO-4dpl-dig.it.out.PJáan Mary bił baghan.
John Mary 3-with 3-liveNanise’ígíí ch’iiyáán daohsą́ ’áko bee nihits’íís bitah ya’ádahoot’ééh dooleeł.
plant-ÍGÍÍ food pl-2-eat.I so 3-with 2pl-body 3-among pl-3-good.NI futureNdáa’di shizhé’é diné ła’ yił ’ahi’niigą́ą’go bita’ niséyá.
summer.ceremony-at 1-father man one 3-fight.P-GO 3-between 3-1-go.siPNichidí háadish nííníłbą́ą́z?
2-car where-at-Q 3-2-park.Pnidasiilkáá’
pl-3DO-1dpl-investigate.it.PNizhe’é haash wolyé?
2-father what-Q 3-call.NIObi-Wan Kenobi, shíká ’ajoolwod.
Obi-Wan Kenobi 1-after indef-4-run.PShééhonísinísh?
1-2-know.NI-QShichá si’ą́ągo ’iiłhaazh.
1-huddle 3-put-SPN-GO 1-sleep.PShimá bighangóó náshdáahgo łééchąą’í baná’ástso’.
1-mother 3-house-toward again-1-go-GO dog 3-again-1-feed.RShimósí yázhí tsin yąąh dah sidáago hádésh’na’ ńt’éé’ ’áłt’ąą hadanáálwod.
1-cat little tree 3-on up 3-sit.SPN-GO 1-climb.P but after.all 3-run.down.PShizhé’é bitsą́ądi haashį́į́ yidzaago tł’óó’góó yik’ee naalyiish.
1-father 3-stomach-at something 3-happen.P-GO outside-toward 3-on.account.of 2-bend/stoop.CIShíká ’anánílwo’ doodaii’ t’áadoo shaa nánít’íní.
1-for 3-run.R or just-neg 1-to 2-1-bother.IShínaaí shíká ’adoolwoł nisin ńt’éé’ ’áłt’ąą t’áadoo níyáa da.
1-older.brother 1-for 3-run.F 1-want.NI but after.all NEG 3-come.sg.P NEG
listen
I wanted my older brother to help me but unfortunately he didn’t come.
bookmark- -ká after, forfind in Navajo Postposition Lexicon
- benefactive
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yishwoł run alongfind in Navajo Verb Modes
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- ’áłt’ąą after allfind in Navajo Adverb Lexicon
- t’áadoo notfind in Navajo Adverb Lexicon
- doo --- da frame to negativize verbs and phrasesfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- nishááh come, arrivefind in Navajo Verb Modes